*

Känslan som jag fick då det där smset nådde min mobil var obeskrivlig, jag kunde se hur jag sköt bort dig, kunde se hur jag stod i ett vägskäl och valde mellan din vänskap och den andra vägen, som innebar andra saker.
Hur kunde jag ens tänka den tanken? frågar jag mig själv nu, för efter igårkväll så vet jag att våran vänskap inte går att rubba, även om vi skulle bråka så skulle vi hitta tillbaka till varrandra, för det är det som systrar som vi gör. Inte riktiga systrar precis, men nästan. Det känns som det i alla fall.
Ditt stöd är till stor hjälp, tack för att du förstod så bra som du gjorde, det är så en äkta vän gör.
Egentligen finns det inte ord, det här är allt jag kan komma på, annars är känslan obeskrivlig, det går inte att skriva ner alla ord som jag vill, för jag kan dem inte. Men det behövs inte, jag vet att du förstår.

tack för att du finns här för mig gumman, jag älskar dig, och du ska veta att vad som än händer så kommer jag alltid att finnas där för dig. ♥ ♥ ♥ ♥